Har du någonsin funderat över hur yttrandefriheten skiljer sig mellan offentlig och privat sektor? Eller varför offentligt anställda har större frihet att uttrycka sina åsikter i media jämfört med privatanställda? Och hur påverkar detta kraven på lojalitet, särskilt för chefer inom olika sektorer? Vi på Watersheds, som specialiserar oss på rekrytering, utforskar dessa frågor för att hjälpa dig förstå mer om hur dessa principer påverkar dagens arbetsmiljö.

Vad är yttrandefrihet?

Yttrandefrihetsgrundlagen, tryckfrihetsförordningen och regeringsformen är tre av Sveriges grundlagar som tillsammans bildar det som kallas för yttrandefrihet. Detta innebär att varje svensk medarbetare har friheten att yttra sina tankar, åsikter eller känslor gentemot stat, kommun eller region.

Yttrandefrihet inom offentlig sektor & meddelarskyddet

Offentligt anställda har större yttrandefrihet än privatanställda och kan fritt uttrycka sig i media om sin verksamhet, inklusive politiska beslut. De måste dock följa beslut även om de inte håller med. Yttrandefriheten är inte obegränsad och kan inskränkas enligt lag. Ett exempel på en sådan inskränkning är tystnadsplikten som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen. Ett brott mot tystnadsplikten kan leda till uppsägning.

Offentligt anställda har rätt att vara anonyma i media och skyddas av meddelarskyddet. Arbetsgivare får inte efterforska vem som yttrat sig eller straffa dem, och överträdelser kan leda till straff för arbetsgivaren enligt lag. Yttrandefrihet gäller även under arbetstid, men opinionsbildning mot arbetsgivarens beslut är begränsad under arbetstid och i arbetsgivarens lokaler. Samarbetsproblem eller inkompetens orsakade av yttranden kan dock leda till arbetsrättsliga åtgärder.

Yttrandefrihet inom privat sektor

Inom privat sektor är yttrandefriheten mer begränsad än inom offentlig sektor. Privatanställda har mindre rätt att offentligt kritisera sin arbetsgivare på grund av lojalitetskravet i anställningsavtalet. Med lojalitetskravet (s.k. lojalitetsplikten) innebär att arbetstagaren ska sätta arbetsgivarens intresse framför sina egna. Om en arbetstagare har problem, bör denne först kontakta ledningen och försöka lösa problemet internt innan de offentliggör information som kan påverka arbetsgivaren. Om inte detta görs, så kan det medföra arbetsrättsliga konsekvenser för arbetstagaren. 

Lojalitet och yttrandefrihet?

I den offentliga sektorn har chefer och ledare samma rätt som övriga anställda att uttrycka kritik och åsikter om verksamheten. Chefer i offentlig sektor har rätt att uttrycka kritik eller oenighet om beslut eller policys inom ramen för sin yrkesroll utan att deras lojalitet ifrågasätts. Jämförelsevis har chefer inom privat sektor ett hårdare krav på lojalitet. Dessutom ökar lojalitetskravet för chefer i privat sektor ju högre upp i hierarkin man befinner sig

I rättspraxis, som exemplifieras av AD 1986 nr 95. Två anställda på ett hotell kontaktade myndigheter angående missförhållanden på arbetsplatsen och blev därefter uppsagda. Arbetsdomstolen fastslog att deras handling att gå till myndigheterna först, utan att försöka lösa problemen internt, bröt mot lojalitetskravet gentemot arbetsgivaren. Detta betonar vikten av att först lösa problem internt innan man offentligt redogör för missförhållanden på arbetsplatsen. Arbetstagare har en rätt att kritisera arbetsgivaren konstruktivt, men denna rätt är inte obegränsad och måste balanseras mot lojalitetskravet. Tystnadsplikten regleras både genom lagstiftning och avtal, och brott mot den kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser.

Ytterligare information 

För att förstå mer om yttrandefrihet i arbetslivet, besök www.lawbox.se. 

Law:box är en digital rådgivare och guide inom många olika juridiska områden. Innehåller är säkrat av jurister och uppdateras ständigt i takt med aktuella förändringar. I Law:box finns checklistor till beskrivningar av hur man genomför olika juridiska processer. Utöver detta finns en mängd mallar och dokument. Allt samlat under ett och samma tak.